Sinebrychoff julöl

Morjens.

Börjar bli lite jultider så småningom. Enligt reklamer och annat har det varit redan i två månader... störande. Har skaffat julgran, skinka och nästan alla presenter. Så ingen stress mer.
Tänkte fire pre-jul-veckoslut med en doubbledecker med två julöl och se vilken som nu skiner och vilken som skiner lite mindre. Vilken som mandeln i gröten, vilken som får de hårdaste paketen och vilken som får nånting annat opassligt.
Första är en nonamer av Sinebrychoff, dvs den heter bara julöl. Närproducerat julöl, malten är odlad i Sarkola, Rengo och Rusko. 166 km, 112 km och 171 km respektive från Helsingfors. Så ganska nära.

Ölen då. Mörk till synes, men ändå ganska igenomskinlig. Som Coca Cola about.
Smaken är ganska intetsägande. Visst, öl. Visst, mörk öl. Men sen? Inte så julig som jag väntade mig. Väntade mig väl kanel och skinka. God nog, verkligt god som öl öl. Passar säkert bra till all möjlig mat. Söt, inte alls bitter eller besk. Men jag hittar nog inga jultoner. Så lite antiklimax.

I väntan på nästa...


-P

Bushmill's 10 yo

Nåja, när det kniper i plånboken så tar man till single malt igen. För whisky bör det ju finnas i skåpet vid vilken given tidpunkt som helst. Inte är det väl så illa ställt egentligen, glömde egentligen bara köpa öl...

Lite extremigheter på gång här. Dricker den whisky från det äldsta destilleriet samtidigt som lyssnar på Lab 4. Hard dance tranceighet för den som är oinvigen. Inte helt fel. Men lite underligt, om vi antar att smaken på whiskyn ifråga inte ändrat så fruktansvärt mycket på de senaste 400 åren, (1608 eller nånting grundat dethär Bushmills) kanske den gjort det, men det finns

kanske inte så många som kan bevisa det. Nåväl, så sitter jag här sen med samma dryck i mitt glas som nåt geni fick fram för länge sen. Nostalgiskt.

Har skaffat fina aromglas om jag inte nämnde det redan. Så nu duger det.

Whiskyn då? Färgen som ni ser från glaset... ai nej, inte ser ni nånting för proffsfotograf som jag är så klåpade jag. Men från flaskan kan man se att den är lite brunare till färgen.

Doften är ganska söt. Vanilj kanske och toffe lite. Smaken är fin. Börjar lite söt och blir fin och bred och övergår till lite rökighet och dovhet. Fin nog. Inte helt min favorit, men en mycket drickbar grundwhisky som man gärna dricker.

Lite roligt hur jag fick flaskan. Egentligen av min chef för ett jobb jag skulle ha gjort gratis. Han blev given den av en konstnär som måste få grejor till ett projekt hon låtit göras på firman jag arbetar. Blev lite panik, så hoppade jag in och programmerade som en idiot och sakerna blev klara. Men alltså hon gav det till min chef, han gav det åt mig. Så nånting gör jag väl rätt... Att så.

Ha det bra.

-P

Iki Beer

Moin,

Så japansk öl denhär gången. "iki" ska betyda liv på japanska. Helt roligt när det betyder evig ungefär på finska.

Ölet är top fermented beer, vad det nu sen heter på svenska. Innehåller grönt te som ska ge stommen åt ölet och yuzu frukt för att ge syra. Lite blandning tycker jag, inte en riktig öl... man kan inte smälla hängslena och säga att jag, jag fan dricker öl som är smaksatt med grönt te och yuzu frukt. In your face. Eller man kan, men då lider nog manligheten lite.

Men gott är det ju nog. Mycket gott. Skulle passa bra på en het sommarkväll när man bara väntar på att det ska bli kyligare men hettan och kvalmigheten tycks vara oigenomtränglig. Bra sötma, lite punch av citrus, men ändå inte helt totalt olikt öl.

Lite är smaken oklar för mig. Smakar lite vete öl på nåt sätt. Lika grumlig som vissa vete öl är den. Fin färg nog. Men alltså smaken. Jag tycker jag vet vad grönt te smakar. Gräs, alltså. Men denhär smakar inte alls det. Är det mitt förträffliga smaksinne som spelar mig ett spratt eller så är det nån marknadsförings grej, där dom doppat lite grönt te i faten snabbt som attan för att få kalla det grönt te öl? I vilket fall som helst hittar jag inte gröna teet. Nåväl, som tur finns det yuzu att greppa? Icke sa Nicke. Ingen människa i västvärlden vet eller känner ens till yuzu frukt, än mindre vad den smakar. Googlade och den såg ut som en mandarin. Fint.

Men alltså god o bra öl. Lite påhittade historier verkar det bara som.

-P

ps.

Men förbannat den var dyr. Kostade väl dryga 3 evro för en liten 0,33. Trots det, skulle jag kunna tänka mig köpa den på nytt för jag, jag fan dricker öl som är smaksatt med grönt te och yuzu frukt!

Neuschwansteiner Das Echte

Nåja. Long time no see. Har liksom inte blivit av. Har nog druckit öl med tanken att sätta hit tankar kring det vid ett senare tillfälle. Har tagit tillochmed bilder, men icke sa nicke. Inte kommer man ju ihåg vad det smakade senare.
Men jes, tyskt öl nu med ett underligt namn som jag inte ids skriva igen. Fint disney slott på etiketten med svanar och grejs för att inte tala om korken.
Ölet är ljust och bryggt i enlighet med "Reinhetsgebot". Ingen aning vad det egentligen innebär, borde chiga. Antagligen standarder.
Smaken då? Heelt perus. Mjuk, fräsh, ganska söt ändå i slutet. Hittar inte riktit på vad det kunde vara. Anis men ändå inte. Helt bra nog. Skulle kunna dricka flere, men man är ju ingen barbar...
Mer kommer senare.
Bildinsättningssystemet har ändrat, så man kan inte välja vart den kommer. Får se vad det blir.

-P

Published with Blogger-droid v1.7.4